Härliga unge!

Vad gjorde man utan SMS? Vilket hjälpmedel det är för oss. Jag kan ha kontakt med min dotter utan att hon upplever att jag är jobbig och krävande. Förra året vid den här tiden var jag förbjuden att ens kontakta henne, hon orkade bara inte med mig för hon kände min angelägenhet, mina krav. Nu är det på en helt annan nivå och konstigt nog har vi mycket mer ingående kontakt via sms än när vi pratar. Vi kan ha långa härliga diskussioner inte för det, men det är ofta svårt att göra det på telefon och vi ses inte så ofta längre. Sms:en är vår räddning helt enkelt, på så många olika sätt.

Hon hoppar vidare i livets hinderbana och än gör hon det med lätta steg. Vi planerar för ett hejdundrande firande inför myndighetsdagen och jag är så exhalterad över vår present som är klockren. Dessutom gläder det mig oerhört mycket att hon önskat sig att gå på restaurang med familjen. Eftersom hon har en del regler kring mat och en del motstånd inför restauranger rent allmänt (för mycket stimuli, för mycket att välja på, fel saker att välja bland) har vi under flera års tid undvikit sådant. Men vips så var det inte svårt längre, det gäller att tänka till lite före. Ibland är det förvånansvärt enkla lösningar på stora problem. Det är kanske därför det kan vara så klurigt att komma på dem?

I morgon får ni gärna hålla tummarna för mig, då är det anställningsintervju på gång! Runt 14 tiden är det bara att boosta över en massa självsäkerhet och energi åt Närkehållet.

Tack på förhand. 😉