Flytt

I helgen går flyttlasset. Dottern flyttar ifrån sin lägenhet till pappan. Det gick inte att ha den kvar längre sedan hon bröt kontakten med mig. Jag vet ärligt talat inte vad jag känner inför detta. Kluvet är nog dagens ord.

Antagligen är det mitt fel att hon inte kan bo kvar och så blir hon ännu mer arg på mig. Det finns en stor risk att pappan inte förmedlat det vi pratat om och då får jag bära stora skulden. Mamma betalar inte. Sedan att han sa att de inte ville ha mina pengar, att jag erbjöd dem kanske inte kom fram till dottern. Vad vet jag? Men jag tänker på det. Spekulerar och funderar, till ingen nytta.

En annan tanke är ju att det kanske är en viktig lärdom för henne. Att det jag pratade om innan vi ordnade med lägenheten faktiskt slog in. Hon kanske inte ser det nu, men jag hoppas att hon kommer på det sen. Jaha, var det så hon menade…. Jag hoppas att det är så som terapeuten förra året sa, att dottern kan behöva få en konsekvens. Att inte mamma fixar hela tiden.

Men mamma vill ju fixa, mamma vill ju vara nära. Det är det svåraste. Att inte få höra till. Att inte få höra hennes röst, skratt, och krama henne. Mamma saknar och oroar sig inför framtiden, orosmolnen är ständigt närvarande.

Om orosmoln

Jag är mamma till ett barn som är i ett funktionshinder. Vårt liv pendlar mellan hopp och förtvivlan inför de utmaningar livet bjuder oss på.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s