Nu flyter det på bra. Mitt barn ringer spontant, vill prata, vill träffas och hon kommer hem på besök. Pratar övernattning men är samtidigt lite avvaktande. Kramas, är öppen. Viker inte undan med blicken och initierar kontakt. Hon är så förändrad, har vuxit. Resonerar på andra sätt. Hon har en annan position till mig, till oss. En avslappnad, det där avståndstagandet är över för denna gång. Min sorg är för närvarande undanpackad i ett fint paket. Det är väl gömt och ordentligt tejpat.
Rädda Mamman är just nu Glada Mamman.
orosmoln 
🙂
🙂